Det blev en liten sväng på stan innan jag lämnade Wilton på hans farmors jobb och jag gick till frissan. Jag klippte mig hos Alice (pappas Marias dotter) på Agaton i Gävle och hon är så sjukt duktig. Jag har haft så svårt att hitta en frisör som jag trivs att gå till enda sedan min moster flyttade. Hon förstod alltid hur jag ville ha det. Men efter det tycker jag att det varit få gånger jag blivit nöjd. Tills Alice började klippa mig. Hon gör exakt som jag säger att jag vill ha det och det blir så fräscht. Bästa att hon har blivit frisör!

Det känns helt sjukt att jag nu kan börja ha mina vanliga kläder igen. Det är liksom ingen stor mage i vägen längre. Magen är såklart inte helt som den var innan (och det kommer den väl kanske aldrig bli heller. Jag har nämligen aldrig tidigare varit så hungrig och gottissugen som jag är nu), men det är ändå häftigt att se hur snabbt den drar ihop sig och hur snabbt man återhämtar sig. Egentligen så känns det dock helt oviktigt hur min kropp ser ut nu när jag har min lilla älskling hos mig. Men jag måste säga att jag är så galet imponerad över hur kroppen fungerar och att jag är så tacksam över att jag får må såhär bra.

Förra veckan kom detta hem på posten. Jag hoppas att jag ska bli nöjd med det, det doftar i alla fall underbart.