Idag sa Wilton ”mamma” för första gången. Visst, han härmade mig men ändå. Första två gångerna tänkte jag att det bara var tur, men tredje gången så kollade Mattias och jag på varandra och sa ”jo nu var det faktiskt ett mamma”. Alltså det är så häftigt med allt som händer och alla framsteg som Wilton gör varje dag nu. Åh vad jag njuter av att få vara med om detta. Älskade älskade barn.
